Rss

Känslan av en bad beat

Okej, så förra veckan gick lite trögt tyckte jag, men jag slapp åtminstone dom riktigt sviniga bad beatsen som brukar ackompanjera pokerrelaterade skitveckor. Tyckte jag kommit rätt lindrigt undan, men självklart ska man aldrig hoppas för mycket eller bli högmodig, för då går det som det går!

Satte mig på Betsson Poker och började lira lite lugnt på 2/4 för att värma upp. Ibland händer det att jag spelar 2/4 hela kvällen mest för att det är ganska enkla pengar även om det går så förbannat långsamt att få ihop en fin stack för det mesta. Igår blev det dock inte så mycket mer än nån timme framför datorn innan jag var tvungen att stänga av. Det är bra att ha regler för bankrullen, money management och vad man ska göra när man känner att man börjar tilta…

Hade växlat ett par bord som jag inte kände mig så bekväm med och kom in på ett bord där det satt en kille (eller tjej såklart men ja ni vet) och praktiskt taget gav bort sina pengar. Calling station stod praktiskt taget stämplat i pannan på karln. Enkla pengar tänkte jag och det gick också skitbra en bra stund. Men sen…

Sen kommer det in en ny lirare som spelar tokaggressivt i typ tio händer i rad, vinner några av dom med okej kort men det märks att han är lös. Jag plockar KJ suited och får upp TQA. Nötstege på flopp, inte helt fel. Så jag ligger på och stationen synar såklart, liksom nya liraren. Turn kommer med en till tia och jag ligger på och får syn. På river får vi se en helt betydelselös (tror jag) femma och jag sätter stationen på par i Ess (vilket han också hade, sa han åtminstone) och lösliraren på tvåpar eller samma stege. En fin split i värsta fall. Ställer in och stationen lägger sig, men jag får syn från lösingen som har med marker än jag.

55.

Kåk i femmor och tior.

Alltså…

Previous Post

Next Post

Comments are closed.